Skjutbanor

Under de senare decennierna har en stor folksport i det närmaste upphört. Skyttet var under 1900-talet var en utbredd sport och nästan varje socken hade sin egen skjutbana. Där samlades hög som låg, kvinnor och män och tävlade i samma klasser. Skytteföreningarna fyllde även en social roll på landsbygden genom arrangerande av stora fester och flera skyttegillen hade egna musikkårer. Under de senare decennierna har skytterörelsen stor utsträckning försvunnit och det har skett i det tysta, efterhand som ekot från skotten vid skjutvallarna ebbat ut.

Från slutet av 1800-talet och under nästan hela 1900-talet var skytte en populär och utbredd sport. Kopplingen till landets försvar var tydlig och ökad skjutskicklighet stöddes av staten genom bidrag i form av subventionerad ammunition och gevär. På 1860-talet var den s.k. skarpskytterörelsen stor och från slutet av 1800-talet bildades många skyttegillen. I samband med Andra världskrigets utbrott ökade på nytt intresset för skyttesporten och många skytteföreningar startades. 1944 hade Östergötlands skytteförbund 100 anslutna skyttegillen och skytteföreningar. Många kom även att fascineras över sportens teknik, utan koppling till vare sig försvar av landet eller för jaktskytte. Men efterhand dalade det ideella engagemanget, Kalla kriget tog slut, säkerhetsreglerna skärptes och ammunitionen blev dyrare utan stöd från staten. Det klassiska skyttet skedde på 300 meters avstånd med mausergevär och 6,5 mm-ammunition. Idag är den typen av skytte nästan helt borta, istället är det korthållsskytte på 50 meters avstånd som dominerar hos de skytteföreningar som ännu är igång.

Inventering

I våra databaser finns uppgifter om arkiv efter närmare 200 skytteföreningar eller skyttegillen i Östergötland. Där ingår även skarpskytteföreningar, förbundsorganisationer och skytteföreningars musikkårer och andra avknoppningar till skytterörelsen. Däremot ingår inte pistol- eller bågskytteföreningar.

För att skapa en förståelse över sportens utbredning vill vi inventera skjutbanor, såväl aktiva som nedlagda. Det sker i samarbete med Östergötlands Skyttesportförbund och vi vill skapa en östgötakarta där skjutbanor är markerade, såväl aktiva som banor bak till skarpskytterörelsens tid. På många håll finns markörgravar och skjutvallar kvar, även om skog och sly tagit över.

Inventeringen sker genom kontakt med aktiva skytteföreningar, hembygdsföreningar och andra intresserade. Insamling sker även i Facebookgruppen Inventering av skjutbanor i Östergötland och där kommer fortlöpande information läggas ut.

I början av 2020 hade vi lokaliserat platsen för närmare 90 skjutbanor i Östergötland. De flesta har lokaliserats med hjälp av lantmäteriets ekonomiska karta från 1940-talet.

Vill du bidra?

Vi vill ha hjälp att lokalisera skjutbanor. Du kanske har varit aktiv i en skytteförening eller känner till din hembygds skjutbanor? För att kartlägga spåren av skytterörelsen är tips välkomna. Maila till albin@arkivost.se så vi kan göra kartan så komplett som möjligt för att visa hur utbredd sporten har varit.

Fältskytte på Vikbolandet under 1950-talet. Foto: Okänd.