I Sverige är vi bortskämda med att ha en rik tillgång till historiskt källmaterial. I arkiven finns primärmaterialet, alltså ursprungliga handlingar. I takt med att informationsflödet ständigt ökar är det viktigt att ställa sig kritisk till källorna.

Databaser, hemsida och arkivförteckningsprogram

Redan i början av 1990-talet började vi bygga upp register över arkiv och föreningar. Under fem år hade vi en särskilt anställd som bara arbetade med register. Uppbyggnaden av databaser över enskilda arkiv i länet har gjorts sedan 1999.

Nu finns det tre databaser på hemsidan: Föreningar förr och nu, Företagsarkiv i länet och Gåramålningar. Databaserna är ett hjälpmedel för forskare och allmänhet. Fram till 2014 hade vi ytterligare en databas Enskilda arkiv i Östergötland som omfattade alla enskilda arkiv som förvaras på något bibliotek, museum eller arkiv i Östergötland. De uppgifterna finns numera i online i systemet Arkivinformation (tidigare Visual Arkiv).

Primära och sekundära källor

Inom historieforskningen brukar man skilja på olika slags källor man använder för att berätta sanningen om ett skeende, en människa, ett hus m.m. Man brukar tala om primärkällor och sekundärkällor. Primärkällorna återfinner man oftast i arkiv, d.v.s. skriftlig information i handlingar som i tid och rum ligger nära det man vill skildra (kyrkoböcker, dagböcker, köpebrev, domstolsprotokoll m.m.) Sekundärkällor återfinner man på bibliotek, museer och på Internet, d.v.s. i böcker, föremål, Internet, databaser, m.m. Om man vill på ett så sant sätt som möjligt skildra dåtiden, skall man då vända sig till ett museum eller bibliotek? Eller surfa på nätet? Ja, man kan där få en första version av det som hände, men inte sanningen. Vill man verkligen veta hur det var, då måste man gå tillbaka till primärkällorna – i arkiven.

Vi matas dagligen med information om vad som händer eller har hänt i samhället via olika media. Men hur mycket är sant och hur mycket av det som serveras oss bygger på primärkällor? Ytterst lite! Är man en sanningssökare, måste en inta en skeptisk hållning till det dagsaktuella nyhetsflödet. Ja, men förr eller senare kommer väl allt fram i doktorsavhandlingar och uppsatser vid universiteten? Jo, man kommer lite närmare en slags sanning, men inte hela, för även en vetenskaplig avhandling måste göra ett urval av källor, tidsbegränsa sig samt inte minst utgå från en problemställning och även ofta följa de vetenskapliga teorier, som är på modet inom den aktuella disciplinen.

Får vi då aldrig veta hur det verkligen var i dåtiden? Om man anstränger sig kan man nå ganska nära en slags sanning om man först går till arkiven, där primärkällorna finns och sedan kompletterar med sekundärmaterial på bibliotek, museer, webben mm. Men glöm inte bort att det primära återfinner ni i arkiven.

Det finns ganska många handböcker i hur man släktforskar, hembygdsforskar och lokalforskar. Dessutom finns på Internet mycken handledning och tips att få.